Srimad Bhagawad Gita Chapter 10
Srimad Bhagawad Gita Chapter 10
zrImadbhagavadgItA mUlam - dazamo'dhyAyaH
OM zrIparamAtmane namaH
atha dazamo'dhyAyaH |
vibhUtiyogaH
zrIbhagavAnuvAca
bhUya eva mahAbAho zRNu me paramaM vacaH |
yatte'haM prIyamANAya vakSyAmi hitakAmyayA || 1 ||
na me viduH suragaNAH prabhavaM na maharSayaH |
ahamAdirhi devAnAM maharSINAM ca sarvazaH || 2 ||
yo mAmajamanAdiM ca vetti lokamahezvaram |
asammUDhaH sa martyeSu sarvapApaiH pramucyate || 3 ||
buddhirjJAnamasammohaH kSamA satyaM damaH zamaH |
sukhaM duHkhaM bhavo'bhAvo bhayaM cAbhayameva ca || 4 ||
ahiMsA samatA tuSTistapo dAnaM yazo'yazaH |
bhavanti bhAvA bhUtAnAM matta eva pRthagvidhAH || 5 ||
maharSayaH sapta pUrve catvAro manavastathA |
madbhAvA mAnasA jAtA yeSAM loka imAH prajAH || 6 ||
etAM vibhUtiM yogaM ca mama yo vetti tattvataH |
so'vikampena yogena yujyate nAtra saMzayaH || 7 ||
ahaM sarvasya prabhavo mattaH sarvaM pravartate |
iti matvA bhajante mAM budhA bhAvasamanvitAH || 8 ||
maccittA madgataprANA bodhayantaH parasparam |
kathayantazca mAM nityaM tuSyanti ca ramanti ca || 9 ||
teSAM satatayuktAnAM bhajatAM prItipUrvakam |
dadAmi buddhiyogaM taM yena mAmupayAnti te || 10 ||
teSAmevAnukampArthamahamajJAnajaM tamaH |
nAzayAmyAtmabhAvastho jJAnadIpena bhAsvatA || 11 ||
arjuna uvAca
paraM brahma paraM dhAma pavitraM paramaM bhavAn |
puruSaM zAzvataM divyamAdidevamajaM vibhum || 12 ||
AhustvAmRSayaH sarve devarSirnAradastathA |
asito devalo vyAsaH svayaM caiva bravISi me || 13 ||
sarvametadRtaM manye yanmAM vadasi kezava |
na hi te bhagavanvyaktiM vidurdevA na dAnavAH || 14 ||
svayamevAtmanAtmAnaM vettha tvaM puruSottama |
bhUtabhAvana bhUteza devadeva jagatpate || 15 ||
vaktumarhasyazeSeNa divyA hyAtmavibhUtayaH |
yAbhirvibhUtibhirlokAnimAMstvaM vyApya tiSThasi || 16 ||
kathaM vidyAmahaM yogiMstvAM sadA paricintayan |
keSu keSu ca bhAveSu cintyo'si bhagavanmayA || 17 ||
vistareNAtmano yogaM vibhUtiM ca janArdana |
bhUyaH kathaya tRptirhi zRNvato nAsti me'mRtam || 18 ||
zrIbhagavAnuvAca
hanta te kathayiSyAmi divyA hyAtmavibhUtayaH |
prAdhAnyataH kuruzreSTha nAstyanto vistarasya me || 19 ||
ahamAtmA guDAkeza sarvabhUtAzayasthitaH |
ahamAdizca madhyaM ca bhUtAnAmanta eva ca || 20 ||
AdityAnAmahaM viSNurjyotiSAM raviraMzumAn |
marIcirmarutAmasmi nakSatrANAmahaM zazI || 21 ||
vedAnAM sAmavedo'smi devAnAmasmi vAsavaH |
indriyANAM manazcAsmi bhUtAnAmasmi cetanA || 22 ||
rudrANAM zaGkarazcAsmi vittezo yakSarakSasAm |
vasUnAM pAvakazcAsmi meruH zikhariNAmaham || 23 ||
purodhasAM ca mukhyaM mAM viddhi pArtha bRhaspatim |
senAnInAmahaM skandaH sarasAmasmi sAgaraH || 24 ||
maharSINAM bhRgurahaM girAmasmyekamakSaram |
yajJAnAM japayajJo'smi sthAvarANAM himAlayaH || 25 ||
azvatthaH sarvavRkSANAM devarSINAM ca nAradaH |
gandharvANAM citrarathaH siddhAnAM kapilo muniH || 26 ||
uccaiHzravasamazvAnAM viddhi mAmamRtodbhavam |
airAvataM gajendrANAM narANAM ca narAdhipam || 27 ||
AyudhAnAmahaM vajraM dhenUnAmasmi kAmadhuk |
prajanazcAsmi kandarpaH sarpANAmasmi vAsukiH || 28 ||
anantazcAsmi nAgAnAM varuNo yAdasAmaham |
pitRRNAmaryamA cAsmi yamaH saMyamatAmaham || 29 ||
prahlAdazcAsmi daityAnAM kAlaH kalayatAmaham |
mRgANAM ca mRgendro'haM vainateyazca pakSiNAm || 30 ||
pavanaH pavatAmasmi rAmaH zastrabhRtAmaham |
jhaSANAM makarazcAsmi srotasAmasmi jAhnavI || 31 ||
sargANAmAdirantazca madhyaM caivAhamarjuna |
adhyAtmavidyA vidyAnAM vAdaH pravadatAmaham || 32 ||
akSarANAmakAro'smi dvandvaH sAmAsikasya ca |
ahamevAkSayaH kAlo dhAtAhaM vizvatomukhaH || 33 ||
mRtyuH sarvaharazcAhamudbhavazca bhaviSyatAm |
kIrtiH zrIrvAkca nArINAM smRtirmedhA dhRtiH kSamA || 34 ||
bRhatsAma tathA sAmnAM gAyatrI chandasAmaham |
mAsAnAM mArgazIrSo'hamRtUnAM kusumAkaraH || 35 ||
dyUtaM chalayatAmasmi tejastejasvinAmaham |
jayo'smi vyavasAyo'smi sattvaM sattvavatAmaham || 36 ||
vRSNInAM vAsudevo'smi pANDavAnAM dhanaJjayaH |
munInAmapyahaM vyAsaH kavInAmuzanA kaviH || 37 ||
daNDo damayatAmasmi nItirasmi jigISatAm |
maunaM caivAsmi guhyAnAM jJAnaM jJAnavatAmaham || 38 ||
yaccApi sarvabhUtAnAM bIjaM tadahamarjuna |
na tadasti vinA yatsyAnmayA bhUtaM carAcaram || 39 ||
nAnto'sti mama divyAnAM vibhUtInAM parantapa |
eSa tUddezataH prokto vibhUtervistaro mayA || 40 ||
yadyadvibhUtimatsattvaM zrImadUrjitameva vA |
tattadevAvagaccha tvaM mama tejoM'zasambhavam || 41 ||
athavA bahunaitena kiM jJAtena tavArjuna |
viSTabhyAhamidaM kRtsnamekAMzena sthito jagat || 42 ||
OM tatsaditi zrImadbhagavadgItAsUpaniSatsu brahmavidyAyAM yogazAstre
zrIkRSNArjunasaMvAde vibhUtiyogo nAma dazamo'dhyAyaH ||10 ||
About This Stotram
Srimad Bhagawad Gita Chapter 10
Sanskrit Title: श्रीमद्भगवद्गीता मूलम् - दशमोऽध्यायः
IAST Transliteration:
Overview
Chapter 10 of the Bhagavad Gita, Vibhuti Yoga, is ly significant as it reveals the immanent and transcendent nature of the Supreme Being, Lord Krishna. Krishna, in response to Arjuna's request to understand His glories, describes His supreme manifestations in various aspects of the universe. This chapter is crucial for devotees as it helps them to perceive the divine in everything, fostering a sense of oneness and devotion. By understanding that all beauty, power, and excellence originate from Krishna, one is guided towards worshipping Him as the ultimate reality. It serves as a guide to see the divine in the mundane and the extraordinary, thereby elevating one's consciousness and strengthening their spiritual path. The chapter emphasizes that by knowing these Vibhutis (glories), one can better understand and connect with the Supreme Lord.
Details
| Attribute | Information |
|---|---|
| Deity | Krishna |
| Author | Vyasa |
| Type | Gita Adhyaya (Chapter) |
| Category | Stotram |
| Number of Verses | 43 |
| Origin | This stotram is the tenth chapter of the Srimad Bhagavad Gita, a foundational scripture in Hinduism. The Bhagavad Gita itself is considered a part of the epic Mahabharata, attributed to the Srimant Ved Vyas. Chapter 10, titled 'Vibhuti Yoga' (The Yoga of Divine Glories), is a discourse between Lord Krishna and Arjuna. In this chapter, Krishna elaborates on His divine manifestations and glories, explaining how all existence emanates from Him and is sustained by Him. It is believed to have been revealed during the Kurukshetra war, though its composition is traditionally attributed to the era of the Mahabharata's compilation. |
Benefits of Recitation
- Deepens understanding of the divine nature of Krishna.
- Cultivates devotion and surrender to the Supreme Lord.
- Provides insight into the pervasive presence of the divine in all creation.
- Enhances spiritual wisdom and discernment.
- Promotes detachment from material illusions by recognizing the divine source of all.
Best Time to Recite
Morning, evening, or during meditation. Particularly beneficial during times of introspection or when seeking to deepen one's understanding of the divine.
Historical Context
The Srimad Bhagavad Gita is an integral part of the epic Mahabharata, traditionally attributed to the Srimant Ved Vyas. The Mahabharata is believed to have been compiled over centuries, with its core narrative set in the Dwapara Yuga. Chapter 10, Vibhuti Yoga, is presented as a conversation between Lord Krishna and Arjuna on the battlefield of Kurukshetra, just before the commencement of the war. Krishna, as the charioteer and divine guide of Arjuna, imparts spiritual knowledge. The composition of the Bhagavad Gita is thus placed within the context of this epic war, serving as a spiritual discourse to guide humanity through existential dilemmas and to reveal the nature of the Absolute Truth.
Alternate Names
- Vibhuti Yoga
- The Yoga of Divine Glories
Related Stotrams
- Srimad Bhagawad Gita Chapter 1
- Srimad Bhagawad Gita Chapter 2
- Srimad Bhagawad Gita Chapter 11
Last Updated: 2025-12-01