Vedic Tithi
VedicTithi

Stotram - Sacred Scripture

Srimad Bhagawad Gita Chapter 4

Srimad Bhagawad Gita Chapter 4

Srimad Bhagawad Gita Chapter 4

Stotram
Unknown
43 Verses
110%

shrImadbhagavadgItA mUlam - chaturtho.adhyAyaH

OM shrI paramAtmane namaH

atha chaturtho.adhyAyaH |

j~nAnayogaH

shrIbhagavAnuvAcha

imaM vivasvate yogaM proktavAnahamavyayam |

vivasvAnmanave prAha manurikShvAkave.abravIt || 1 ||

evaM paramparAprAptamimaM rAjarShayo viduH |

sa kAleneha mahatA yogo naShTaH parantapa || 2 ||

sa evAyaM mayA te.adya yogaH proktaH purAtanaH |

bhakto.asi me sakhA cheti rahasyaM hyetaduttamam || 3 ||

arjuna uvAcha

aparaM bhavato janma paraM janma vivasvataH |

kathametadvijAnIyAM tvamAdau proktavAniti || 4 ||

shrIbhagavAnuvAcha

bahUni me vyatItAni janmAni tava chArjuna |

tAnyahaM veda sarvANi na tvaM vettha parantapa || 5 ||

ajo.api sannavyayAtmA bhUtAnAmIshvaro.api san |

prakRRitiM svAmadhiShThAya sambhavAmyAtmamAyayA || 6 ||

yadA yadA hi dharmasya glAnirbhavati bhArata |

abhyutthAnamadharmasya tadAtmAnaM sRRijAmyaham || 7 ||

paritrANAya sAdhUnAM vinAshAya cha duShkRRitAm |

dharmasaMsthApanArthAya sambhavAmi yuge yuge || 8 ||

janma karma cha me divyamevaM yo vetti tattvataH |

tyaktvA dehaM punarjanma naiti mAmeti so.arjuna || 9 ||

vItarAgabhayakrodhA manmayA mAmupAshritAH |

bahavo j~nAnatapasA pUtA madbhAvamAgatAH || 10 ||

ye yathA mAM prapadyante tAMstathaiva bhajAmyaham |

mama vartmAnuvartante manuShyAH pArtha sarvashaH || 11 ||

kA~NkShantaH karmaNAM siddhiM yajanta iha devatAH |

kShipraM hi mAnuShe loke siddhirbhavati karmajA || 12 ||

chAturvarNyaM mayA sRRiShTaM guNakarmavibhAgashaH |

tasya kartAramapi mAM viddhyakartAramavyayam || 13 ||

na mAM karmANi limpanti na me karmaphale spRRihA |

iti mAM yo.abhijAnAti karmabhirna sa badhyate || 14 ||

evaM j~nAtvA kRRitaM karma pUrvairapi mumukShubhiH |

kuru karmaiva tasmAttvaM pUrvaiH pUrvataraM kRRitam || 15 ||

kiM karma kimakarmeti kavayo.apyatra mohitAH |

tatte karma pravakShyAmi yajj~nAtvA mokShyase.ashubhAt || 16 ||

karmaNo hyapi boddhavyaM boddhavyaM cha vikarmaNaH |

akarmaNashcha boddhavyaM gahanA karmaNo gatiH || 17 ||

karmaNyakarma yaH pashyedakarmaNi cha karma yaH |

sa buddhimAnmanuShyeShu sa yuktaH kRRitsnakarmakRRit || 18 ||

yasya sarve samArambhAH kAmasa~NkalpavarjitAH |

j~nAnAgnidagdhakarmANaM tamAhuH paNDitaM budhAH || 19 ||

tyaktvA karmaphalAsa~NgaM nityatRRipto nirAshrayaH |

karmaNyabhipravRRitto.api naiva ki~nchitkaroti saH || 20 ||

nirAshIryatachittAtmA tyaktasarvaparigrahaH |

shArIraM kevalaM karma kurvannApnoti kilbiSham || 21 ||

yadRRichChAlAbhasantuShTo dvandvAtIto vimatsaraH |

samaH siddhAvasiddhau cha kRRitvApi na nibadhyate || 22 ||

gatasaNgasya muktasya jnAnAvasthitachetasaH |

yaj~nAyAcharataH karma samagraM pravilIyate || 23 ||

brahmArpaNaM brahma havirbrahmAgnau brahmaNA hutam |

brahmaiva tena gantavyaM brahmakarmasamAdhinA || 24 ||

daivamevApare yaj~naM yoginaH paryupAsate |

brahmAgnAvapare yajnaM yajnenaivopajuhvati || 25 ||

shrotrAdInIndriyANyanye saMyamAgniShu juhvati |

shabdAdInviShayAnanya indriyAgniShu juhvati || 26 ||

sarvANIndriyakarmANi prANakarmANi chApare |

AtmasaMyamayogAgnau juhvati j~nAnadIpite || 27 ||

dravyayajnAstapoyajnA yogayaj~nAstathApare |

svAdhyAyajnAnayajnAshcha yatayaH saMshitavratAH || 28 ||

apAne juhvati prANaM prANe.apAnaM tathApare |

prANApAnagatI ruddhvA prANAyAmaparAyaNAH || 29 ||

apare niyatAhArAH prANAnprANeShu juhvati |

sarve.apyete yajnavido yajnakShapitakalmaShAH || 30 ||

yaj~nashiShTAmRRitabhujo yAnti brahma sanAtanam |

nAyaM loko.astyayaj~nasya kuto.anyaH kurusattama || 31 ||

evaM bahuvidhA yaj~nA vitatA brahmaNo mukhe |

karmajAnviddhi tAnsarvAnevaM j~nAtvA vimokShyase || 32 ||

shreyAndravyamayAdyajnAjjnAnayaj~naH parantapa |

sarvaM karmAkhilaM pArtha j~nAne parisamApyate || 33 ||

tadviddhi praNipAtena pariprashnena sevayA |

upadekShyanti te jnAnaM jnAninastattvadarshinaH || 34 ||

yajj~nAtvA na punarmohamevaM yAsyasi pANDava |

yena bhUtAnyasheSheNa drakShyasyAtmanyatho mayi || 35 ||

api chedasi pApebhyaH sarvebhyaH pApakRRittamaH |

sarvaM j~nAnaplavenaiva vRRijinaM santariShyasi || 36 ||

yathaidhAMsi samiddho.agnirbhasmasAtkurute.arjuna |

j~nAnAgniH sarvakarmANi bhasmasAtkurute tathA || 37 ||

na hi j~nAnena sadRRishaM pavitramiha vidyate |

tatsvayaM yogasaMsiddhaH kAlenAtmani vindati || 38 ||

shraddhAvA.Nllabhate j~nAnaM tatparaH saMyatendriyaH |

j~nAnaM labdhvA parAM shAntimachireNAdhigachChati || 39 ||

aj~nashchAshraddadhAnashcha saMshayAtmA vinashyati |

nAyaM loko.asti na paro na sukhaM saMshayAtmanaH || 40 ||

yogasannyastakarmANaM jnAnasanChinnasaMshayam |

AtmavantaM na karmANi nibadhnanti dhana~njaya || 41 ||

tasmAdajnAnasambhUtaM hRRitsthaM jnAnAsinAtmanaH |

ChittvainaM saMshayaM yogamAtiShThottiShTha bhArata || 42 ||

OM tatsaditi shrImadbhagavadgItAsUpaniShatsu brahmavidyAyAM yogashAstre

shrIkRRiShNArjunasaMvAde j~nAnakarmasannyAsayogo nAma chaturtho.adhyAyaH ||4 ||

About This Stotram

Srimad Bhagawad Gita Chapter 4

Sanskrit Title: श्रीमद्भगवद्गीता मूलम् - चतुर्थोऽध्यायः
IAST Transliteration:

Overview

Chapter 4 of the Bhagawad Gita, titled 'Jnana Karma Sanyasa Yoga' (The Yoga of Knowledge and Renunciation of Action), is ly significant. It elucidates the eternal nature of the soul, the divine descent of the Lord, and the true meaning of renunciation and action. Lord Krishna explains that true renunciation is not the abandonment of action, but the renunciation of the fruits of action, performed with knowledge and devotion. This chapter emphasizes that all actions, when performed as an offering to the Divine and without attachment to results, become a means to spiritual purification and liberation. It highlights the importance of knowledge (Jnana) as the ultimate purifier and the path to realizing the oneness of the self with the Supreme.

Details

Attribute Information
Deity Krishna
Author Vyasa
Type Gita Adhyaya (Chapter)
Category Gita Adhyaya (Chapter)
Number of Verses 43
Origin This stotram is the fourth chapter of the Srimad Bhagawad Gita, a foundational scripture in Hinduism. The Bhagawad Gita itself is presented as a dialogue between Lord Krishna and the warrior prince Arjuna on the battlefield of Kurukshetra, as part of the epic Mahabharata. The composition of the Mahabharata, and thus the Bhagawad Gita, is traditionally attributed to the Srimant Ved Vyas. The exact date of composition is uncertain, but it is generally considered to be an ancient text, likely composed between the 5th and 2nd centuries BCE.

Benefits of Recitation

  1. Attainment of spiritual knowledge (Jnana)
  2. Understanding the nature of action and inaction (Karma Yoga)
  3. Liberation from the cycle of birth and death (Moksha)
  4. Cultivation of equanimity and detachment
  5. Devotion to the Divine

Best Time to Recite

This chapter can be recited at any time, but it is particularly beneficial during periods of contemplation, when seeking clarity on one's duties, or when facing difficult choices. Recitation in the morning or evening is common for spiritual practice.

Historical Context

The Bhagawad Gita is part of the Bhishma Parva of the Mahabharata. The dialogue occurs just before the commencement of the Kurukshetra war, when Arjuna is overcome with despair at the prospect of fighting his own kin. Lord Krishna, as his charioteer and divine guide, imparts spiritual wisdom. Chapter 4 specifically addresses Arjuna's confusion about renunciation versus action, a central theme in Vedic philosophy. The discourse reflects the philosophical and spiritual milieu of ancient India, integrating various yogic paths and emphasizing the synthesis of knowledge, action, and devotion.

Alternate Names

  • Jnana Karma Sanyasa Yoga
  • The Yoga of Knowledge and Renunciation of Action

Related Stotrams

  • Srimad Bhagawad Gita Chapter 1
  • Srimad Bhagawad Gita Chapter 2
  • Srimad Bhagawad Gita Chapter 3
  • Srimad Bhagawad Gita Chapter 5

Last Updated: 2025-12-01